8 oktober 2009

ett inlägg med spridda skurar

Till mina kära upplevelseproducenter:
I förrgår hamnade jag av en slump på en föreläsning om storytelling inom hotellindustrin. VD'n för The Providence Renessance stod på scen och pratade om sådant som intangible och tangible goods. Dvs: Saker man kan ta på och saker man inte kan ta på.

Det hela kretsade kring hur man kan bygga upp ett varumärke genom att beröra människor på djupet. Detta kan till exempel göras genom att berätta historier (därav ordet storytelling). Detta gör man för att på sikt bygga upp något som kallas Brand Equity, som i korta drag är de associationer vi gör till ett varumärke och det som gör varumärket starkt och konkurrenskraftigt.

Vd'ns slutpitch på den magnifika föreläsningen såg ut så här:


Det tyckte jag var kul, för det bevisar att vi som får den unika titeln "Upplevelseproducent" efter tre år av slit kan, ge sig själv en välförtjänt en klapp på axeln. Vi kommer att ligga steget före många gånger när det handlar om att förstå ett varumärkes styrka och hur man på bästa sätt tar tillvara på det. För i slutändan så är den just den kunskapen och insikten som kan leda till det resultat The Providence Renessance uppnått; AAA Four Diamond Award, Hotel Project of the Year Award ABC, Special Award in Preservation, plus några till utmärkelser som jag missade i hasten. Inte illa för ett hotell som bara varit verksam i snart fem år.

Nu till något helt annat. Providence är som tidigare nämnt en före detta maffiahåla som nu är i stort sett neutraliserad. Man påstår att man inte längre ser maffian stryka omkring. Att avkomman av dem idag är hyfsat sofistikerade och högutbildade, men för den skull inte helt renhåriga. De syns helt enkelt inte.
Här om dagen, när jag var på väg hem från ett karaoke hak gick jag förbi vårt lokala slakteri. På baksidan av slakteriet får jag syn på denna elegant hopsnickrade klassiker.

En skampåle!

Jag antar att det ändå inte är helt smärtfritt att göra
affärer med de sofistikerade och högutbildade här i stan.


Den här unika trottoarpratare såg jag på framsidan av slakteriet. Kanske har skampålen tagits fram för att motverka framtida fräckisar som denna? Personen som kastat om bokstäverna på skylten och fått till detta skojiga resultat, kanske inte visste vem denne hade att göra med?
Är detta början på ett rafflande krig i den undre världen, eller har striden redan tagit slut?
- och vad var det egentligen för ingredienser i den köttfärsblanding jag köpte här om dagen?

Det enda jag vet helt säkert är att spagetti och köttfärssås inte smakar lika dant som hemma i Sverige.

4 kommentarer:

  1. Skönt inlägg!

    Johan, jag har alltid kunnat sett mig framför mig Mr. Adermalm som maffia boss! Erkänn att det varit lite coolt! ;)

    Nä, för att vara seriös. Bra tankar kring föreläsningen - det rolga e ju att jag går å tänker samma sak, men inte vågat säga det. Det som Hanis snackar om att många (alla.. nästan) går på magkänslan och sjuter från höften utifrån erfarenhet å reflekterar möjligtvis lite gran, förhoppningsvis efteråt. Upplevede detta igår när vi satt å surrade in på småtimmarna, å då e det ju endå relativa tungviktare...

    SvaraRadera
  2. Just give them an offer they cant refuse.
    Där kan jag faktiskt se en karriär du kan bygga långsiktigt på. Jag menar först lär du ju få börja med att tömma parkeringsmätare och dyl. För att senare börja sno lite juveler och sånt å kränga vidare. Sedan ringer dom å vill ha en chaufför för å skrämma nån snubbe som inte betalat.
    Då johan är det jävligt viktigt att du har lite pondus och kliver fram och sänker killen. sen är du i stort sett boss.

    det verkar dessutom hända grejor så du dyker upp i rätt tid. Skriver en liten lista för dig att tänka på:
    Inköpes snarast.
    1-1,5m pianotråd
    Hatt
    cadillac
    ett vapen (förslagsvis Thompson)
    Schyssta blänkande skor
    skön italiensk brytning.

    SvaraRadera
  3. Mycket bra där!
    Tydligt och inget knussel.
    Bra checklista

    - l´ll think thers a new name in town!

    SvaraRadera
  4. HAHA.. Fett sköna grabbar jag har att göra med här då.. Det känns lite som att det är den Svenska Kartellen folk kommer att snacka om här snart. Jag vill ju för allt i världen inte bli stämplad som en liten mes när det väl gäller.
    Kladdiglack, check.. det har jag ingen..
    Blanka skor... nää köpte ett par löpardojjor här om dagen, men det signalerar ju bara motsatsen. En boss springer inte.
    Vapnet, hatten och brytningen får jag nog förtjäna allt eftersom..

    Andreas,
    Jag håller med dig där.. Visst kan man komma långt med enbart magkänsla, men extra kunskap i bagaget skadar ju absolut inte. Man har alltid något nytt att lära sig.

    SvaraRadera