Praktikanternas revansch - och en fet rulle!

Gnistrande härligt vinterväder...

Johan - vill bara kontra med en annan naturskön vinterbild från en gnistrande härlig vinterstad.
Inte bara på bahamas det e vackert.. :P

I Dansbandsvärlden så har vi nu jobbat igenom program 6 av 9. Vi hoppas alla på att vi får fler tittare än Robinsson i Tv4. Fick ju tyvärr se oss besegrade med 120 000 tittare , DBK ca: 1 100 000 tittare mot Robinsson som hade ca: 1 220 000 - MEN - sjävla eventet är sveriges absolut största Dansevent till antalet besökare - eller Dansrestaurange som Settman kallar det. Så det e ju coolt.

Peter e nöjd trots lite teknikstrul - och influensa spruta!

Sara och Linda tar över.

Ja, jag skrev ju nått om praktikanternas revansch ( hur nu det ord stavas) här i rubriken. Nog för att det flera gånger slagit mig att det e rätt tufft att slå sig in i den här branschen. Att komma till en position där man utifrån vår utbildning får koppla på alla växlar och allt kommer till sin rätt - ja, då får man lägga manken till - iaf ett gäng år framöver. Nu är ju ifs Dansbandskampen SVT:s storsatsning och deras största produktion som slåss mot andra giganter som Körslaget och Robinsson vilket är ett rätt okey ansvar att axla som producent. Under Kimmas vingar ligger ansvaret för att fånga flest tittare, svara upp till SVT, Settman och stå stadigt när alla kvällstidningar ringer och funderar krings Dansbandskampen och söker desperat efter nått sensationellt och även ett hejdundrans event. Det gäller helt enkelt att ha lite skin på näsan. Kimmas kompetens ligger inom tv produktion och har därför då anlitat Ann som är ansvarig för eventet (eventet är alltså hela kring arrangemanget för alla gäster på plats, som vill ha en kväll att minnas och som även till stor del finansierar hela tv produktionen.). Och det är således tillsammans med Ann som jag arbetar som nån form av Produktions Assistent eller likande, där vi fördelat olika ansvarsområden.

Nu kommer ett sidospår, kanske kan uppfattas som irrelevant i sammanhanget men endå...

Skiten rinner neråt!
"löjtant Andersson - en svinkall vinternatt nån stans utanför arvidsjaur"

2 pluton framför kretik under en militärövning i Arvidsjaur vintern 2006.

Detta ganska raka svar på en situationen när vi som enkla skyttesluskar utan varken gradbeteckning eller inflytande ville lyfta en fråga mot en officer där vi inte tyckte situationen var okey. Löjtnant Andersson tittar på oss - säger sedan "mm.. jag skall fram framföra det - men gubbar, ni skall veta - skiten rinner neråt!

hehe.. ja.. det här med tjänande ledare och inrevärdskap å annan tussililull - inget för riktiga men.. :P

Jaja.. hur som hällst. Detta upplever jag då lite i kontrast till en redaktion med kvinlig majoritet, där nästan allt i en eller annan form handlar om tussilull och nybakta bullar och allt som kan skava lite avhjälpas med en liten kram, ett "möte" med filtar och en kopp the och vänliga blickar.

För att då återgå..
Just nu råder influensa tider vilket också drabbar oss. Cia som är den övergripande projektledaren på TV ringde i torsdag å sa; jag e sjuk - kan inte komma på lördag. Samtidigt hade Liza som jobbar tillsammans med Cia inte häller möjlighet att deltaga under lördagen. Här fanns då ett problem - Dessa ansvars områden deligerades. Linda som praktiserar på TV fick ta på sig Cia:s kostym "inte bokstavligt" och Sara, Lizas. Utöver detta så är Ann (som jag jobbar med) gravid och valde att lämna in handuken tidigare och åkte hem efter sändningen.

Summan av kardemumman:
Så Sara och Linda lede tv-produktionen.
När klockan passerat 21.30 axlades ansvaret då vidare till mig och Jossefin som nu var de sista kvar från Baluba och vi två tillsammans med tekinker, katering, vakter och musiker rodde kvällen ihamn. Rätt coolt endå! :)

Man han säga att här rinner inte skiten neråt iaf. (.. den stannar med ansvaret.. :p )

Värdinne teamet på plats

å gubbarna står utanför...

Härligt genus.. ;)




Ja, för att avsluta detta matathon inlägg som jag först bara hade tänkt bli en kortis. Så avslutades helgen igår med liten sväng på Stan. Jag å Ellen strosade genom stan och avslutade kvällen med att se filmen 2012 på hötorgets biograft. FET rulle!

So long!